The Book Pond
1032 recensioner
3044955 besök
En hemlig plats
pixel
Tana French
Framsidesbild
4
Språk: pixel Svenska
Originaltitel: pixel The secret place
Bokförlag: pixel Månpocket
Utgiven: pixel 2015
ISBN: pixel 978-91-7503-576-5
En ny eller gammal Tana French i min hand. Efter Broken Harbour har jag inte haft någon stor lust att återvända, men så plötsligt väcks suget. Det är första gången jag läser på svenska och jag undrar lite hur mycket det kommer att ”förta” läsupplevelsen. Halva nöjet med böckerna är ju Frenchs bitande orddueller. Men hatten av till översättaren Klara Lindell, hon har fångat tonen perfekt, hittat både de rätta orden och flytet på svenska och jag slappnar av och låter mig tas med på resan.

Den går till St.Kilda’s, en internatskola för unga kvinnor. Ett år tidigare har Chris Harper från det närliggande pojkinternatet hittas död på gräsmattan, mördad. Polisen lyckas inte lösa fallet. Ett år senare dyker det upp ett foto med orden: Jag vet vem som dödade honom.

Stephen Moran från Cold Cases och tuffingen Antoinette Conway från mordroteln åker till St. Kilda för att göra ytterligare förhör. Snart har de ringat in åtta misstänka flickor som haft möjlighet att sätta upp lappen. Det blir en lång dag och kväll med förhör på förhör där sanningen bitvis blottläggs tills det fasansfulla svaret ligger framför dem.

Jag är hänförd och road. Sin vana trogen har French återanvänt en bikaraktär från en tidigare bok (Stephen Moran i Faithful Place). Och som hon låtit andas i några tidigare böcker finns också här oförklarliga, på gränsen till paranormala element, men som inte kommenteras alls utan det är upp till läsaren att välja vad man vill göra av dem.

Till skillnad mot tidigare dock har hon skapat ett kammarspel som utspelar sig på en och samma plats under en och samma dag. Det hade man inte förväntat sig av en deckare. Den slutna internatskolan med sina vindlingar, hemligheter och pakter är inte ett fullt lika originellt drag, men samtidigt mycket tacksamt. Naturligtvis för det genast tankarna till Prep eller Den hemliga historien, vilket också titeln också är en blinkning om.

Allteftersom stabiliserar sig flera intryck. Det första är att det onekligen är en slipad historia, språket är som vanligt skarpt och snillrikt.

Det andra är att jag inte hade överlevt en dag i St.Kilda’s; tonårstjejerna hade ätit mig till frukost. De är extremt medvetna, beräknande och har svar på allt. Både Stephen och Antoinette är dock mästare att läsa av minsta ansiktsuttryck och förstå innebörden. Det blir till slut lite för mycket stapelvara kan jag känna ”—där blixtrade det till igen. Inlindad i pärlemorskimret fanns någon som var på—sin vakt” eller ”Det vilade någonting över hennes röst, en lång skugga.” och så vidare.

Det är också så med boken i stort: det blir för mycket. French vrider, vänder och twistar och drar det helt enkelt några varv för långt; det blir lite för utsträckt och jag transportläser mig mest mot slutet.

Dock, ett klart lyft enligt mitt tycke, mot Broken Harbour, som inte var dålig per se, men som gjorde mig oerhört illa till mods. Här finns det jag efterlyste då: en ljus motvikt till det mörka i form av vänskapens starka band.

A-Lo, 2018
Skriv en kommentar
Namn:
URL/Hemsida:
Siffran sju:
Kommentar: